Allt känns väldigt tungt just nu. Små saker känns som stora projekt och jag har väldigt svårt att hitta glädjen i saker och ting. Låter hemskt och deprimerande, jag vet, men det är också förklaringen till att det varit tyst här ett tag. Jag vet inte rikigt vad jag skriva. Jag är full av känslor, men ändå så känner jag mig helt tom. Jag packar väskan nu och spänderar några dagar med familjen. Det känns riktigt skönt och jag önskar att jag bara kunde få ta långa promenader och ligga i soffan hos mamma och pappa däremellan. Men imorgon väntar jobb och på lördag väntar hemtenta. Blir någon middag medans alla är samlade iaf och det ser jag fram emot.