Det är skönt, det är så otrooooligt skönt, att den här sommaren är förbi. Samtidigt så känns det så sjukt att det gått en hel sommar utan Elin bland oss. Snart är det 3 månader sen jag fick det hemska samtalet. Tänker på henne varje sekund av dagen och drömmer om henne nästan varje natt. Nog lever hon kvar på sitt eget lilla vis, men jag skulle så gärna vilja krama om henne. Eller bara ligga bredvid henne utan att säga ett ord, bara veta att hon är där.

Hur som helst så är jag tillbaka i Västerås nu. Skolan är i full gång och jag trivs bra i höstrusket och i affärerna när alla höstkläder har kommit in. Ska även boka flyg till paris i början av oktober för att hälsa på Henric. Längtar som sjutton! Ikväll ska jag träffa mina söta vänner här i västerås som det känns som jag inte träffat på en evighet! Blir god mat, mycket prat och säkert nått glas vin.